Whiskyröst...

Har jag nu...

Måste försöka att inte prata så mycket. Måste försöka att bara vara hemma. Måste försöka att bli helt frisk nu. Jag tycker om att prata så det är svårt.... Förkylningen har nu satt sig på stämbanden så jag kan knappt prata...

Tanken igår var att jag bara skulle stanna inne som jag också skrev här i bloggen men det blev inte riktigt så...

I ett av mina tidigare inlägg så skrev jag att mina tankar gick till en mycket kär vän. Det var hos denna vännen jag spenderade tid igår. Det spelar ingen roll hur sjuk eller hur borta jag känner mig. Om en vän behöver mig så är jag där. Det är skönt att det blev så att jag stannade hemma i Sverige lite längre tid så jag kan finnas där för henne. Det är mycket tankar och det är psykiskt jobbigt... Men det får en att tänka. Tänka på saker som faktiskt är viktigt. Som är det viktigaste i livet helt enkelt. Att ta vara på dagen och ta vara på dem människor vi älskar. Att säga och visa för de människorna att vi älskar dem, för det kommer med säkerhet en dag då vi inte kan göra det längre. Ta vara på nuet! Lev i nuet!

Men idag lovar jag att stanna inne så jag blir bra. Ligger under min lila filt. Ska läsa min bok. Jag fick ett sms av J att han äntligen hade upplevt sin julklapp som han fick av mig. Det var ett halvår sen jag vet.. Men han fick iaf en quadbike tur i öknen av mig. En quabike är liksom en motorcykel med fyra stora hjul som man åker i sanddynerna med. Han fick stiga upp kl 4 i morse för att åka till öknen på den här soluppgångs turen. Han tyckte det var fantastiskt att köra där i sanddynerna bland kamelerna i soluppgången. Det gör mig glad att jag skänkte han det så han fick en fantastisk upplevelse!

Hörs lite senare nu väntar ett äventyr i en bok...